Precis när jag passerade dem räckte två unga killar fram en ros vardera till dem och gav dem varsin varm kram. Det högg till i mig. Jag gick en meter framför när de sedan fortsatte gå. Kände tårarna pressa sig fram, gripen av det jag just sett. Jag vände mig om och sa att jag har ingen blomma men jag måste få ge er en kram också. Rösten var bräcklig men jag skärpte mig. Så klart sa han och höll ut armarna. Krama om och säga tack.

A post shared by Ninni Udén (@ninniu) on Apr 11, 2017 at 6:19am PDT

 

Det här är post #30 i utmaningen #Blogg100 som i år har temat yttrandefrihet. Jag bloggar i hundra dagar med en twist. Det betyder att mina uppdateringar kan ske här på Bloggen, Twitter, Instagram eller Facebook